chisan

Nu é det kväll, men jag vill inte påstå att dagen gått för bra. Magen vänder sig och gråtit i telefon har jag oxå hunnit med. Att få gråta en stund kändes skönt, fan vad jag é hopplös!
Men jag fick en bunte piller av läkaren som faktiskt skrattade åt mig. Nu fick jag en regäl dos, en blandning av panikångestdämpande medel och sömntablett. Puh, hoppas verkligen inte planet blir försenat för då får mitt sällskap problem med mig, ingen vill liksom bära på mig...

Men jag ska tänka på målet som Caisa säger. Mamma säger att jag ska ta det lungt. Ja, det é väl det jag ska göra helt enkelt, tänka rationellt och positivt.

När jag väl é på turkisk mark så kommer allt vara superbra, vi kommer ha en skittrevlig vecka!

Sååå, vi ses och hörs om en vecka, om jag inte lyckas blogga från turkland..

Ha det gott, för det ska jag!

//
Chisan