Kampen är över...

Länge har vi vakat, länge har hon fått vänta på att gå över på den andra - den ljusa sidan. Igår 16.37 somnade Sonja in för gott och slipper nu lida. Tryggt vid sin sida hade hon alla sina barn och sin man.
Ett lugn har lagt sig, oron är borta, vi alla vet att Sonja nu är på en bättre plats, kampen är över...
Nu återstår sorgen, en saknad, en tomhet, men ändå en lättnad på ett märkligt sätt. Detta blir bra, alla hjälps åt, håller ihopa och stöttar varann. Sällan har man skådat en familj som stöttar varann på det viset som de gjort den senaste tiden.
Själv har jag försökt stötta i den mån jag kunnat, bara finnas där, en axel att luta sig mot när det kännts extra tungt. Begravningen kommer bli fin, och den kommer bli precis som hon vill, som vanligt, hihi...



En liten dikt, inte meningen att den ska väcka för mycket känslor, jag vet att ni i närmsta familjen kommer klara detta bra, och att ni redan är på god väg...

Till minne av dig

Vi miste dig,


du kommer aldrig åter.


Våra hjärtan brister och vi gråter.


Tusen tårar senare vi står vid din gravstens sida,


det känns skönt att du slapp lida.


Även fast du inte finns här kommer vi alltid ha dig kär.


Under alla dessa år som gått har vi aldrig förstått,


att den dagen du försvann skulle kännas så här.


Vi vill bara säga att vi älskar dig så,


även fast vi lät dig gå...





//
Chisan


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0