En knack på dörren...

För bara någon minut sedan knackade det på dörren, hmm väntar vi folk? Nope, inte vad vi minns iaf.
Johan öppnade och där stod en kille med en stor bukett tulpaner!!! Idag såg han aningens varmare ut, jag kände inte ens igen honom från gårdagen, kanske inte konstigt...

Han va onekligen tacksam, precis som jag var över att han faktiskt tog sig tid att komma hit för att tacka oss! Det kändes otroligt bra!! Tänk så illa det kunde gått...

Detta lyste upp min kväll, satte verkligen guldkant på min dag, se vilken fin bukett, präglad av tacksamhet... En ovanlig blomma, jag önskar att den aldrig vissnar. Nu é den förevigad på bild iaf...






//
Chisan

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0