Fortfarande fredag...
Jaha, då sitter man vid datorn igen. Det é en slapp fredag idag, bara Johan och jag i soffan, skönt...
Numera har man ju "bara" en häst, eller snarare en shettis kvar. Inte fy skam det. Denna lilla varelse är fantaskisk. I år fyller han 13, men krabaten är pigg som en 3-åring. Köpte Calle för ca 2½ år sedan, känns som 10år förståss. Inte trodde jag att jag en dag skulle ha en liten shettis i mina ägo... Men ödet ville något annat. Idag har jag den mest arbetsglada lilla shettis man kan hitta, vann ponny SM för några år sedan! Ett jäkel på att kuta. Själv tävlar jag honom lite då och i precitionskörning vilket vi vinner gång på gång, han é sanslös. Har införskaffat mig en tävlingsvagn (inte den ni ser på bilden) som han drar väldigt bra trots att den väger 55kg. 2 personer drar han utan vidare i skogen över stock och sten, utan bekymmer. .. Riktigt kul é det faktiskt!
Dessutom ställer han gärna upp som maskot, barnkalas och luciatåg! Får han bara lite morötter så ställer han upp på allt utan sura miner.
Än så länge är det faktiskt första dagen sedan i söndags som jag inte gåter. Är överraskad själv över vilka framsteg kroppen gör på bara några dagar, kroppen är fantastisk ibland. Man är förståss inte mindre ledsen, har bara lättare för att handskas med sin sorg än i måndags, bättre på att behärska sig...
Man måste blicka frammåt igen, nyorienteringsfasen förmodar jag att den kallas. Imorgon ska lille Calle få köra Tinas mors väninna i skogen (alla fattade den kopplingen väl?, Hahah). Hoppas det är en kvinna med mycket skratt, ju mer man skrattar ju fortare springer Calle. Han älskar att roa oss som sitter i vagnen!
*Hoppas på fint väder imorgon*
Här komme en bild på Calle & Johan från i våras...
//
Chisan
Numera har man ju "bara" en häst, eller snarare en shettis kvar. Inte fy skam det. Denna lilla varelse är fantaskisk. I år fyller han 13, men krabaten är pigg som en 3-åring. Köpte Calle för ca 2½ år sedan, känns som 10år förståss. Inte trodde jag att jag en dag skulle ha en liten shettis i mina ägo... Men ödet ville något annat. Idag har jag den mest arbetsglada lilla shettis man kan hitta, vann ponny SM för några år sedan! Ett jäkel på att kuta. Själv tävlar jag honom lite då och i precitionskörning vilket vi vinner gång på gång, han é sanslös. Har införskaffat mig en tävlingsvagn (inte den ni ser på bilden) som han drar väldigt bra trots att den väger 55kg. 2 personer drar han utan vidare i skogen över stock och sten, utan bekymmer. .. Riktigt kul é det faktiskt!
Dessutom ställer han gärna upp som maskot, barnkalas och luciatåg! Får han bara lite morötter så ställer han upp på allt utan sura miner.
Än så länge är det faktiskt första dagen sedan i söndags som jag inte gåter. Är överraskad själv över vilka framsteg kroppen gör på bara några dagar, kroppen är fantastisk ibland. Man är förståss inte mindre ledsen, har bara lättare för att handskas med sin sorg än i måndags, bättre på att behärska sig...
Man måste blicka frammåt igen, nyorienteringsfasen förmodar jag att den kallas. Imorgon ska lille Calle få köra Tinas mors väninna i skogen (alla fattade den kopplingen väl?, Hahah). Hoppas det är en kvinna med mycket skratt, ju mer man skrattar ju fortare springer Calle. Han älskar att roa oss som sitter i vagnen!
*Hoppas på fint väder imorgon*
Här komme en bild på Calle & Johan från i våras...
//
Chisan
Kommentarer
Postat av: Tina
Tack för idag. Lotta hälsar så gott. Hon tyckte det var jätteskoj och roligast var det när det gick fort sade hon:-) Calle är bäst och vad fin han e i sitt nya täcke. Hoppas ni har det skoj ikväll. Hörs kram kram
Postat av: Kusinen
Så liten Johan-toan är bakom calle:P kramisar
Trackback
